Blogg om vardag/träning/kennel

Det har jag funderat på många gånger,när jag för många år sedan, skulle ha min första valp, men funderingen tog slut, då det fanns bara två hanar kvar.

Sen dess har jag haft hanar och tikar i olika raser och jag kan inte säga att den ena har varken varit svårare eller lättare.

Alla är ju individer och jag tror på min erfarenhet, att lägger man ner mycket tid på sin hund de två första åren, under dens uppväxt så brukar det bli bra, vilket man än har. 

Jag har gått på valpkurser,grundkurser, vardagslydnad, nybörjarlydnad eller någon annan kurs som varit intressant, alltefter hunden utvecklas och fått hjälp av mycket erfarna människor på brukshundsklubben, så har det gått lättare och mycket roligare, då det hela är även en social grej både för mig och hunden.

Även idag, går jag på kurser för andra, fast jag skulle kunna träna själv, men för min hunds utveckling är detta jätteviktig och för mig och se hur den nya individen utvecklas.

Under hela valpstadiet och unghundsstadiet, då hunden utvecklas är jag jättenoga med, att  mina hundar bara får träffa positiva människor och hundar, om den lille blir påhoppad, kan det sitta kvar i det senare livet och ens egna hund börjar skälla på andra, som kan vara stor del osäkerhet och behöver inte alls betyda att hunden är arg.

När hundarna kommer in i slyngelåldern, kan dom vara lite stökiga, men som vi säger dom är inne i en period och har man lagt tid på uppfostran och härdat ut, så får man en bra hund, men man måste lägga ner tid, när man skaffat hund.

Så min egen erfarenhet, så tycker jag inte det är så stor skillnad på hane och tik, ibland kan jag tycka att det är lättare med hane.

Nu kan jag ju inte ha hanar då jag har avelstikar, men om jag skulle välja valp, så skulle jag titta  på individen mer, än om det är en hane eller tik.

För hur man än är utbildad och har erfarenhet, så kommer nya individer, nya situationer, så man blir aldrig fullärd

Ovan en bild på en av mina hanar, Tyke omtyckt av många, 8 år

Tassvink från Oss

Nu är det en hel månad kvar och när man väntar på något, då är väntan lång, men man vet inte heller om det kommer 1 eller 7, men hon ser redan nu rund ut och speciellt längre upp vid magen. Stina är väldigt matfixerad, precis som om att nu ska vi ladda, men hon får bra mat, hon får inte blir för tjock.

Annars så har ju kylan gjort att uteträningen har lagts lite på is, för jag vill inte träna över 10 minus, genom att en del moment är stillastående och man inte får upp värmen.

Kör mycket inomhus på små ytor, men det går bra

Jag har även börjat kolla på ev läger till sommaren, för man får boka sig tidigt en del är redan fullbokade, hade tänkt en hel spårvecka får leta vidare och se.

Finns inte så mycket mer att blogga om mer, än att vi får vänta

Lägger in en bild härovan, när Stina var i sin tävlingsform.

Tassvink från oss

Tycker jag börjar se små tecken på Stina nu, både kroppsligt och mentalt att det har kommit små "bosättare" i magen.

Hon vill gärna ta det lugnt nu, precis som förra gången och hon bor nästan vid matskålen, hon har även börjat bli rosa kring juvren, så nu finns det ett litet hopp, hur många vet jag inte, men jag har kollat hennes släktingar bakåt i statistiken och det brukar ligga på runt fem-sex.

Två  stycken valpar, är  bestämt tingade redan från kullen.

Renoveringen härhemma, det var i första hand lilla sovrummet, som är färdigt nu, men det drar med sig så mycke annat, man får ju målarfärg på andra ställen med och inte är det lätt med två hundar som fäller för fullt, att inte få  hår i målningen och sen kan man ju undra, renovera innan valpar??

Ja, jag tycker att dom ska ha rent o fräscht, har märkt att de gärna springer till sina platser om det är rent och jag städar hellre mycket, så man kan ha dom springandes överallt, det är så roligt för både dom och oss.

Här ovan så ser ni Stina kvällen innan hon fick sina förra valpar, hon är inte mycket större där än idag.

Tassvink från oss

Idag var vi ute på en riktig lång och lekpromenad och med bästa kompisarna i 3 timmar, som man inte sett på länge, Eddi, Kajsa och Assar det blev lek och stoj i snön, så mycket trötta hundar ligger hemma hör nu.

Det ör så roligt med dom, även om det är mycket bus, så är dom noga o komma att ge mig en puss o hälsning med, så dom har full koll.

Stina härja inte så mycket hon var så intresserad av alla dofter överallt, så vi misstänker att det har kommit små "bosättare" det har ju bara gått 10 dagar.

Fick höra av Bellas matte (Fjällvallarens Aska) dom hade varit och ställt på my dog och fått Very God i bedömningen.

Jag blir så glad.

Håller lite utkik varje dag nu efter tecken

Nedanför så ser ni bilder, på Essys bror Eddi och Fjällvallarens Assar som är från vår första Lapska kull.

Tassvink från Oss